Potomitan

Site de promotion des cultures et des langues créoles
Annou voyé kreyòl douvan douvan

Kreyòl ayisyen, de epòk kolonyal a 2022

Emmanuel W. Védrine


Photo: Orèsjozèf (Tele Kreyòl) interviewing E. W. Védrine

Selebrasyon Mwa Kreyòl, Oktòb 2022

Videyo
Difizyon orijinal sou lèzond: 4 oktòb 2022

Mizajou 8 Janvye 2023
                                                                             
Kreyòl (Haitian Creole, Kreol) • English

Orèsjozèf (Oreste Renel Joseph, Tele Kreyòl /T.K) adwat • Emmanuel W. Védrine (E.V), agoch

Biyografi otè • Eloj (Lomeyans) • Voye kòmantè ou

«Pa mande kisa kreyòl fè pou ou, men pito kisa ou ka fè pou kreyòl» (E. W. Védrine).

30 (Trant) Ane Rechèch ak Piblikasyon sou Ayiti,
Dyaspora Ayisyen, e sou Kreyòl Ayisyen

Alfabetizasyon an kreyòlAnsèyman Lang Etranje & Materyèl pedagojik / didaktik pou lekòl AyitiAprenan KreyòlAyisyen (nan) EtaziniBibliyografi sou Kreyòl (de epòk kolonyal a 2022) • Devlopman Materyèl Pedagojik (kreyòl ayisyen - anglè) • Dyaspora Ayisyen (Rechèch & Ekri) • Edikasyon BilengKominote Ayisyen nan DyasporaKonferansPwogram Bileng AyisyenSeyans Fòmasyon pou Anseyan AyisyenSeyans Fòmasyon pou Lajenès an AyitiTradiksyon & Edisyon (Kreyòl ayisyen - anglè, anglè – kreyòl ayisyen).

Photo: Enoch Pinedo. Jan 15, 2022. Punda, Curaçao (Pais Kòrso)

(KÈK) PEYI & MILYE KREYOLOFÒN: • Aruba Ayiti (Haiti) • Bonaire(Boneiru) • Curaçao (Pais Kòrso) • Giyàn Fransèz (French Guiana) • Gwadloup (Guadeloupe) • Jamayik (Jamaica) • Kapvèr (Cape Verde Islands) • Kiba (Cuba) • Lwizyàn (Louisiana, USA) • Matinik (Martinique) • (Il) Moris (Mauritius) • Reyinyon (Reunion) • Repiblik Dominikèn (Dominican Republic) • Rodrig (Rodrigues) • Sechèl (Seychelles Islands) • Sen Bart (Saint Barts) • Sent Lisi (Saint Lucia) • Trinidad & Tobago

M ap salye tout telespektatè Tele Kreyòl yo. Non m se Orèsjozèf. N ap envite w gade Tele Kreyòl. E nou te deja anonse depi mwa septanm, mwa d oktòb se Mwa Kreyòl Ayisyen. Gen anpil aktivite k ap fèt nan divès rejyon nan peyi Etazini, menm jan avèk nan dyaspora a (Lafrans, Kanada, Antiy yo…), e tout kote ki gen anpil Ayisyen. Donk, gen anpil aktivite nan tout kote ki gen Ayisyen – nan lang kreyòl    la. Ou te wè ansanm avèk nou kote nou te envite anpil moun ki se piyonye nan kesyon ranmase (sa k pibliye), liv e fè pwogram an kreyòl, epi tou pou n kabab gen yon kontinuite avèk pwogram sa a. Aswè a, envite nou se Emmanuel W. Védrine. N ap di w byenveni nan Tele Kreyòl.

Mèsi, konpatriyòt Orèsjozèf pou envitasyon an! Donk sa fè lontan mwen pa t pase nan Tele Kreyòl plis pase yon ventèn ane. Mwen kontan, mwen retwouve m obèkay.

M byen kontan Védrine. Ou menm (telespektatè) ou kapab envite yon zanmi, yon fanmi, envite yo gade Tele Kreyòl. Madi a 7:00 pm an dirèk. Ou kapab gade Tele Kreyòl tou sou Tele Patriot chak samdi a 8:00 am. Ou kapab gade Tele Kreyòl an dirèk sou Community TV , Klike watch now. E si ke ou pa gen tan fè sa, jounen jodiya, ou kapab gade l yon lòt jou sou Community TV epi ou prale sou «VOD» (Video On Demand). W ap gade nan paj ki monte a, w ap klike sou Tele Kreyòl (the most recent show)… Yon fwa ankò, mèsi dèske w ap suiv Tele Kreyòl. Pa bliye m se Ayisyen, nou menm k ap gade l tou, nou pale kreyòl. Donk n ap ankouraje nou tout Ayisyen pou n kapab toujou rete atache avèk lang manman nou, lang natif-natal la. Men, nou menm n ap goumen pouke lang natif-natal la (lang matènèl la) anseye a tout nivo (primè, segondè, inivèsitè) nan peyi Ayiti. Yon fwa ankò, nou te prezante w Emmanuel W. Védrine, ki pral di nou kiyès li ye.

Emmanuel W. Védrine fèt nan komin Lazil (L’Asile), Ayiti (15 Janvye 1959).

Li vin Pòtoprens pou kontinye etid (primè) li an septanm 1969. Donk, li te rete Pòtoprens. Li desann Lazil lè vakans, l al Kwadèboukè tou pandan vakans ete. Li fè premye kontak li ak yon lòt varyasyon kreyòl* nan Kwadèboukè, presizeman Koten (an 1970), kote l kòmanse obsève kòman moun lòt kote pale kreyòl, men nou pa gen pwoblèm konpreyansyon. Nou pa gen pwoblèm kominikasyon. Nou vin kite Pòtoprens an fevriye 1976 (abò Pan Am). Premyèman, li ateri Miyami; de la etan, Imigrasyon Ameriken enprime kat rezidans li ba li (alien card yo te rele l alepòk). Apre sa, li ret tann Eastern Airlines ki t ap kite Miyami pou Boston (a 9:00 pm), epi l ateri Boston (Logan International Airport) vè minui. Nou te kapab di l ateri Boston 20 fevriye 1976. Men depi 19 fevriye 1976, li kite Ayiti.

Védrine, nou konnen kontribisyon w nan yon pakèt travay ki fèt nan lang kreyòl la. Di nou, ou menm, ki lè ke ou kòmanse rantre reyèlman nan zafè kreyòl natif-natal la? Kijan w te kòmanse avèk kesyon kreyòl la pase nan epòk w ap di m la a, kreyòl la te gen yon divèjans ladan nan ekriti*. Kouman w te kòmanse?

Pou di w laverite, depi m piti, mwen leve nan yon anviwonnman ki trè powetik kote nou leve a, gen twa rivyè (Depen, Sèpan, Mawo) ki touprè lakay nou. Lè n ouvri fenèt nou nan sid, nou gade pi bèl montay ki te ka genyen avèk pentad, e tout sòt zwazo. Donk, pou pa vin powèt li ta reyèlman ra.

Photo: E. W. Védrine Creole Project Archives. Tournade (Tounad) & Mathias (Matyas). L’Asile (Lazil). Haiti

Oke.

Ou gen tout engredyan nan lanati (animal yo ki zanmi m, tout bèt, zwazo…). Donk m te gen yon anvi pou m te ekri depi jèn, men ou pa gen trening, ou pa gen menntè (koch), ou pa gen moun kòmsi ki ekriven deja kòm modèl pou ta di «a, mwen anvi ekri». Lè w wè tout bagay sa yo ap fèt, ou ta renmen yo sou papye. Donk ide a te toujou nan tèt mwen depi piti; m anvi ekri. Se konsa nan inivèsite mwen espesyalize m an lèt, lengwistik • Nan lèt, nou fè literati, literati konpare (fransè, espayòl) • Nou fè lengwistik jeneral • Nou fè Syans Sosyal, yon maryjaj (filozofi, e sikoloji) nan Undergraduate Studies (etid premye sik inivèsitè) • Pou Graduate Studies (etid dezyèm sik), nou fè edikasyon (pedagoji) • Mwen pran anpil kou nan pedagoji; pa egzanp, pou n te ka vin lisansye pou anseye o nivo High School (segondè) • Lisans G7 – 12 [de 7èm a 12èm] nan Etazini pou anseye Edikasyon Bileng, Fransè & Espayòl) • Nan Graduate School tou, nou fè Graduate Studies nan «Hispanic Studies» (Etid Ispanik) • «Lengwistik Fransè» (nan Indiana University), Dept. Fransè & Italyen • e nou te gen chans jwenn yon bous kote n te kòmanse doktora nou an Lengwistik Teyorik nan Harvard University (1993). Men vrè esperyans mwen se nan Pwogram Bileng Ayisyen (Haitian Bilingual Program) mwen pral fè l lè m kòmanse anseye an 1986 (nan Boston Public Schools).

An 1986, ou kòmanse anseye nan Pwogram Bileng Ayisyen lè sa a, ki lang ou te itilize kòm zouti d esplikasyon, oubyen pou fè elèv yo konprann ou pi byen?

Bon, Lang ofisyèl nan pwogram bileng se lang timoun yo. Sètadi, kategorikman palan se kreyòl ayisyen ki lang ofisyèl pou bileng ayisyen. Donk, si yo anboche w pou anseye nan Bileng Ayisyen, lang ou pral itilize a se kreyòl, byenke te gen yon lòt jenerasyon pa egzanp ki te pase an Afrik. Yo te toujou nan tili-titi ap eseye kenbe fransè, men kreyòl la se lang dominan tout timoun yo. Donk, yo menm ki t ap eseye kenbe fransè, kreyòl la anvayi yo. Yo pa t ka reziste nan yon sans. Fò nou di tou se epòk diktati (Duvalier [papa, pitit]) tonbe an Ayiti (7 fevriye 1986). Gen yon vag timoun ki t ap vin Etazini. Te gen yon nesesite pou gen pwogram bileng lan pou esplike yo tout bagay, kèlkeswa matyè anseyan an t ap anseye pa egzanp (kit se matematik, syans sosyal, lòt kou, biyoloji tout sa) donk fò ou anseye l nan lang timoun nan kote l te kapte l rapid.

Sa vle di zouti de tranzisyon an se kreyòl - anglè?

Sètadi, menm si ou t ap anseye yon kou Syans Sosyal, esplike tout bagay an kreyòl, liv la an anglè. Ou menm kòm pwofesè ayisyen se kòmsi w fè twa fwa travay yon pwofesè ameriken, pa egzanp. Non sèlman kounyeya ou pral dechifre liv la ki an anglè, kounyeya ou pral rezime l tou an kreyòl. Mwen ba yo chwa tou pou ekri an 3 lang. Konsa, elèv pa janm gen pwoblèm nan klas pa m. Selon nivo yo, genyen ki te kite nan yon ti nivo modere; yo te ka ekri an fransè; genyen tou ki pa t kapab; donk mwen mete l yon fason fasil pou tout moun. Sa m bezwen se repons lan. Se pa ekri an fransè, an kreyòl, an anglè ki enterese m. Mwen bezwen w montre m ou konprann sijè ke m prezante a (Istwa Amerikèn, Istwa Jeneral). Donk, lè m poze kesyon kounyeya, ou ka ekri nan lang ou chwazi.

Kounye la a, e kesyon materyèl la? Ou di ke w t ap itilize materyèl an anglè pou kapab fè tranzisyon an; ou bay esplikasyon an kreyòl, men devwa yo ou bay yo an kreyòl oubyen an twa lang ke w di m yo la a?

   

Some teaching materials for Haitian Bilingual Programs by E. W. Védrine

Bon, lè m bay devwa fò w ede timoun nan kounyeya pèse pou l aprann anglè pi vit posib. Sa se youn nan obligasyon pa egzanp, paske pwogram bileng lan se yon pwogram tranzisyonèl.

Ki yon dire de twazan.

Bon, yo pa vle elèv la rete pandan tout twazan sa a nan pwogram tranzisyonèl la. Donk, ou menm ki konnen politik la, ki konn pwoblèm timoun yo Ayiti, w ap fè tout fason pou ede yo metrize lang anglè a rapid pou ba yo tout zouti an kreyòl, esplike yo tout bagay pou yo kapte l rapid an anglè. Lè w ap ekri kounyeya, ou ba yo chwa; yo kapab chwazi youn nan 3 lang yo pou ekri.

Pandan w ap pale de vag sa a, ki te antre Etazini an 1986, èske timoun sa yo gen ladan ou te fè fas ak yo ki pa konn ni li ni ekri an kreyòl?

Wi. Nou te fè fas ak yon gwo pwoblèm konsa. W ap jwenn elèv ki nan laj 16, 17, 18 an k ap li nan yon nivo nou te kapab di preparatwa (4èm ane fondamantal). Nou kategorize kèk ki pa ka li. Donk, yo soti ak pwoblèm nan depi Ayiti. Yo pa t gen chans atenn anpil ane lekòl; yo te gen pwoblèm ekonomik (kote yo soti); yo pa t gen aksè a lekòl tout sa, pa egzanp. Se tout pwoblèm sa yo pwofesè bileng pral rankontre (kit se o nivo middle school [mwayen], kit se nan nivo High School* [segondè]), ebyen l pral fè fas a tip elèv sa yo pa egzanp.

E nivo ratrapaj la, pa egzanp, kouman sa te fèt? Pa egzanp, timoun nan ki a nivo preparatwa pa konn li. Kouman ratrapaj la fèt pou kapab mete l omwen a yon nivo tèl pou l kapab fonksyone?

Gen yon tèm ki rele anglè to break the ice (chache verite a). Gen defwa tou, fò w al fè entèvyou  pou chache konnen tout filyè, tout pwoblèm timoun sa yo. Apati entèvyou ou fè, ou wè egzatteman ki nivo l soti. Kounyeya w pral wè ki materyèl ou pral devlope pou adapte pou nivo l pou l fè ratrapay la rapid rapid. Mwen kwè nou tonbe sou ou nan sans sa a an tèm materyèl ou t ap devlope nan nivo elemantè, pase ou menm ou pran seksyon elemantè a; gen lòt moun moun pa egzanp ki gade seksyon mwayen an; mwen menm mwen rete plis nan nivo High School nan yon sans.

Kounyeya, ann atake kesyon an: puiske m pale w de kesyon mete elèv yo ak nivo, ki tip materyèl ki te devlope alepòk pou nou kapab fè timoun sa yo li, e ekri an kreyòl?

Sa k genyen, yo gen aksè pou ba yo materyèl lekòl la men se an anglè. Depi septanm rive, yo siyen liv la, yo ba ou l pou remèt li an jen (kit se yon liv matematik, syans sosyal w ap sèvi, kit se yon liv istwa…) donk yo gen aksè a liv sa a). Ou menm k ap anseye, ou konnen ke yo pa ka pale anglè, donk ou pral li liv sa a pou dechifre l, pou rezime l, entèprete l. Ou fè rezime a an kreyòl, epi ou menm ou ba yo l an kreyòl; konsa y ale, yo li l. Non sèlman ou ba yo l an kreyòl, kounyeya gen yon seri tèm anglè, kounyeya m pral retape pou m mete yo annòd alfabetik, epi pou m mete sou men dwat kisa yo vle di pa egzanp an kreyòl.

Oke, vokabilè. Sa vle di ke ou bati vokabilè pou ede elèv la.

Egzatteman! Sa vle di, ou fè tout travay sa yo nan pwogram bileng lan pou ede yo. Alò se pa tout pwofesè ki fè l; men mwen, menm mwen fè l.

Trè byen! Men kounyeya nan kesyon devlope materyèl, se la ke m te anvi rive ansanm avèk ou menm.

Bon, devlope materyèl, li pran yon gwo estansyon. Ou gen sa yo rele «reading» (lekti) pa egzanp. Donk w ap gade ki materyèl ki apopriye pou devlope pa egzanp apati de konesans ou fè nan saldeklas la (ki materyèl k ap devlope? Èske m ap devlope materyèl sa a, epi m kite l an kreyòl sèlman? Èske m ap mete l bileng pou ede timoun sa a aprann anglè an menm tan tou li gen materyèl la nan lang li pou konpreyansyon? Se la ke w pral wè materyèl pa m yo, yo bileng san pou san.

Kounyeya, men èske te gen lòt aktè ki t ap devlope materyèl tou pou yo kapab itilize nan diferan nivo, diferan rejyon nan peyi Etazini kote k gen yon popilasyon ayisyen k ap viv?

Wi, gen plizyè rejyon k ap fè materyèl pa l si nou pran HABETAC (Haitian American Bilingual Technical Center) pa egzanp nan Nouyòk avèk Carole Berotte Joseph, e tout ekip li. Yo menm, yo te deja gen yon trening avèk Yves Dejean, Albert Valdman pa egzanp. Donk sa yo fè, yo pran teyori sa yo pa eganp; yo suiv seminè nan Indiana University. Kounyeya yo retounen nan HABETAC. Sa k te Boston retounen (tankou  Marc Prou, Nekita Lamour , Josiane Huducourt-Barnes , Lionel Primé, Isabel… avèk kèk pwofesè Kepvèdyen ki nan Boston). Mwen menm, mwen se yon lòt jenerasyon.

Donk sa a se ekip ke Pwofesè Albert Valdman fòme.

Wi. Yo pral pran teyori sa yo pou bileng. Kounyeya, lè yo tounen nan seksyon yo: Nouyòk, Boston, yo menm, yo pral aplike teyori sa yo.

Oke, men kounyeya, nou te vin gen yon seri lòt ekip tou, pa egzanp Féquière Vilsaint, Deslande Rancher (Nouyòk) k ap devlope materyèl.

Féquière Vilsaint (Fekyè Vilsen) li menm, li t ap viv Kanada donk li etidye biyochimi, apre sa li kite li antre Etazini. Men konesans li nòmalman nan syans (biyolojichimi) jwenn avèk (madanm li), Maude Heurtelou pa egzanp ki enfimyè. Donk se yon bagay nòmal, ou devlope materyèl nan domèn pa w.

Egzatteman!

Egzatteman! Se menm jan an ou fè l tou.

Wi! Orèsjozèf Publications.

Egzatteman! Pa egzanp, si w ap anseye matematik *, li nòmal pou devlope materyèl nan matematik, oubyen w al pran fòmasyon pou devlope materyèl nan matematik. Egal nan chak domèn nou ye, li enpòtan kounyeya pou n devlope materyèl nan domèn sa a, men fò n fòme pou sa. Sètadi ke n ap pran tout teyori yo, kouneya nou mete yo an pratik lò n ap devlope yo nan yon sans.

Kounyeya la a lè ke n ap gade tip de materyèl sa yo, pa egzanp Haitiana Publications, Deslande Rincher tou, Féquière Vilsaint, e nou gen Orèsjozèf Publications. Ou menm, ou te parèt avèk E. W. Védrine Creole Project (1992). Ki premye materyèl ke w te devlope antan ke fondatè E. W. Védrine Creole Project?

Bon, etandone ke m ap fè esperyans mwen pandan sizan (de 1986) lè m kòmanse anseye, donk mwen wè diksyonè trè enpòtan, e nan epòk sa a sèl diksyonè ki te gen pwogram bileng lan kòm referans se te diksyonè trileng Indiana University-Creole Institute te pibliye an 1980 avèk Albert Valdman. Bon, se Valdman ki direktè (pwojè) a. Donk gen lòt Ayisyen ki asiste l, ki ko-editè l... Plis li gen lòt ekip tou ki t ap travay avè l alepòk. Donk, se diksyonè sa a nou ta pral jwenn nan Ofis Bileng Ayisyen. Petèt Nouyòk te ka genyen l tou kòm diksyonè (de) referans. Ou konprann? Li vin an 2 volim (Haitian Creole - English – French Dictionary (Volumes I (582 p.) and II, Spiral binding). 1981 • Vol. II. French-Creole index, English-Creole index. ISBN 9780929236049, 0929236041. 298 p. [Trilingual dictionary. Publisher: Indiana University-Creole Institute • Project Director & Editor: Albert Valdman).

Wi.

Donk li vini an 2 volim.

Mwen regrèt mwen pa genyen yo la a ansanm avèk nou.

Bon n ap pale sou sa. Yo la toujou. Oke.

Kounye la a, apa de Valdman ki te parèt avèk li, m te rele l Diksyonè pwodui. M te rele l konsa pase w konnen m te konn ap van liv tou.

Bon, ou te gen yon bèl repitasyon, monte desann al Nouyòk. Yon fwa l t al avè m kote Carole Berotte te envite m vin bay yon prezantasyon (an mas) nan HABETAC sou devlopman materyèl (pou Pwogram Bileng Ayisyen). Nou sonje sa an mas 1993. Se menm ane a pwofesè Valdman fin li diksyonè m nan ki soti an desanmm (1992). Li di: «aha a, kounyeya fò m envite misye pou l kòmanse kolabore nan rechèch mwen. Donk li pral voye yon gwo seksyon diksyonè li te prèt pou finalize ak yon sèten Rozevel Jean Baptiste ki fini doktora l an lengwistik an Frans. Se premye travay mwen pral revize pou Indiana University-Bloomington. Aprè sa, misye ban m lòt travay. Aprè sa m pral travay sou rikòding (anrejistreman) ke l te fè Okay (an 1963). Mwen fè sa (travay sou transkrip la) pandan m Indiana pase m t ap finalize biyografi m nan (An Annotated Bibliography on Haitian Creole: a review of publications from colonial times to 2000) yon rechèch ki te pran m senk ane pou m travay sou li.

An Annotated Bibliography On Haitian Creole

© Copyright 2003 by Emmanuel W. Védrine. 700 pages

N apral rantre nan travay sa a. Kounyela a ou menm, ou parèt avèk diksyonè Dictionary of Haitian Creole Verbs With Phrases and Idioms.

© Copyright 1992 by Emmanuel W. Védrine. 246 pages.

Se premye liv mwen sou sistèm vèb kreyòl ki pral soti an desanm 1992. Kounyeya, sa pral make m kòm chèrchè.

Donk avèk sa, m wè ke, si m raple m, an 1992 sa a tou, ou te rale kèlke lòt moun k ap ekri an kreyòl.

Nou ka mansyone (defen) Tony Jean-Jacques (1960-2000). Ete 1992, li pral pibliye (premye liv li) Pour mieux t’aimer (8 x 11), epi aprè sa dezyèm liv li Moi, le Juif errant (1993, 96 p). Pandan ete sa a, nou t ap kominike sou sa epi l vini ak yon premye liv pou Pwogram Bileng Ayisyen. Se yon edikatè danble (ki fè filozofi, fransè, espayòl epi l lisansye tou nan Bileng Ayisyen nan eta Massachusetts).

Nan men ane sa a tou, si ke w raple w.

N al nan CIDIHCA (Montréal) pou te pibliye l. Rezon ki fè l pa t pibliye nan CIDIHCA, sèke l te gen yon seri foto CIDIHCA mande l fò w bay referans yo.

Oke.

Donk, tan t ap pase pou l chache referans yo, CIDIHCA pa t pibliye l. Men l enprime nan Imprimerie du Messie.

Wi, Imprimerie du Messie ke w te ban mwen tou.

Bon, mwen bliye lè n fè byen.

Men ou te parèt ansanm avèk lòt otè tankou Jean Armoce Dugé ki te parèt avèk yon rekèy powèm (Tribò Babò (1994). Boston, Orèsjosèf Publications, 1994).

Jean Armoce Dugé vin sou sèn nan an 1995 avèk liv li a ou pibliye. Mèsi ou fè m sonje tit la. Yon rekèy powèm mwen revize pou li. Li te gen chans obsève youn nan klas espayòl mwen anseye nan Dorchester High School  (1995).

Oke. Lè fini w te mande m pou m te kapab mete (nimewo) ISBN sou li.

Bon, ou te gen tan gen yon grap ISBN nan men w ke w te achte. Ou te kòmande yo nan New Jersey si m pa twonpe m.

Nan R.R Booker.

Bon.

Konsa w te vin parèt tou avèk tou ak UNNOH. Ou ka pale nou de UNNHOH?

Bon, nou te pibliye yon ti liv pou UNNOH. Nou pa konn si w rekonèt Frito Jean-Charles. Yo te ba l referans mwen. Bon, malerezman li te nan yon restoran Pòtoprens. Pandan l t ap achte, li pran 7 bal (nan figi). (Defen) Dr Paul Farmer ede l antre isit kote l pran tout swen medikal li. Se atravè referans sa a nou te rankontre. Li te desann nan Mattapan Square (Boston), epi n vin rankontre. Nou pale etan edikatè; mwen wè travay li. Bon, m te trè enterese. Donk se konsa nou te ede l pibliye ti liv sa a.

Kounyela a, pale nou de kèk lòt otè ke ou menm ou te patisipe, pa egzanp mwen menm mwen se yon egzanp. Mwen gen yon dènye liv la a ki gen pou soti byento ki rele Easy English* ke se ou menm ki sanse fè manman travay anndan liv sa a.

Mèsi bokou!

Bon, se ou menm, se vrè. Ki lòt otè ankò ke Emmanuel W. Védrine asiste nan devlopman materyèl?

Mwen revize Diksyonè Kreyòl Vilsen. Malerezman, li pa mansyone sa. Se mwen k korije l an 1994 lè m te etidyan Harvard University, epi m poste l ba li. Li pa mansyone sa. Se yon esè kanmèm kòm premye diksyonè monoleng (inileng). Li gen anpil travay pou l fè ladan l. Se yon diksyonè ki make kòm premye diksyonè monoleng. Donk se mwen k revize l; m te gen kopi a, m revize l epi poste l voye l bay Vilsaint, men l pa mansyone travay edisyon ke m te fè ladan.

Apa de Vilsaint, èske gen lòt otè ankò Emmanuel W. Védrine asiste nan devlopman materyèl?

Gen plizyè otè, plizyè òganizasyon. Tèlman yo anpil donk se yon lis long, men yo konnen m nan yon sans. Ou gen pwojè Joel Theodat fè pa egzanp avèk Pimsleur (Haitian Creole Audio Cassette). Se yon bèl pwojè… Yo te sipoze soti 30 inite pou moun k ap aprann kreyòl pa egzanp. Malerezman editris amerikèn nan te yon ti jan lan pou tout ta soti a tan... Men se te yon bèl pwojè kote mwen menm mwen revize final la, pase w tande Pimsleur se yon gran piblikatè entènasyonal li ye.

Wi, se vrè.

Mwen pote kolaborasyon m nan MIT2 avèk Marilyn Mason & Jeff Allen.

Wi.

Kilès ki Marilyn Mason? Se yon moun ki t ap travay sou gwo data base (bank done) kreyòl. Li tape Bib la de Bib la (de Jenèz a Apokalip) an kreyòl pandan l t ap travay nan M.I.T pase l te sekretè nan depatman chimi an.

Men se ou menm tou ki te prezante m Marilyn Mason.

Bon, m bliye tout sa.

M ap raple w, Védrine. Se mwen k pou raple w bagay sa yo. Donk ou te prezante m Marilyn Mason avèk liv ke m t ap devlope yo. Marilyn li menm jete yon koudèy sou yo pou wè si m te gen ti koreksyon pou m fè. Se ou menm ki referans lan.

Bon, se tout yon referans data base (bank done) yo menm yo t ap eseye travay sou li. Lè sa a nou pa t konnen si Google ta pran tout travay sa yo kounyeya pou l mete kreyòl ayisyen kòm sèl lang kreyòl ki kapab tradui otomatikman sou Google Translate (de anglè a kreyòl ayisyen).

Yon baz.

O, ya! Tout sa ki antre, ki pibliye an liy Google fè diksyonè (abstrè) ak yo. Donk se avantay sa a nou genyen ak kreyòl kounyeya. Se sèl kreyòl ayisyen Google Translateka tradui otomatikman, ki pami lòt lang nan lemond (ki ka tradui otomatikman).

Emmanuel W. Védrine, ankò se yon onè ke m resevwa w nan Tele Kreyòl, e m pa t ap ka nan Tele Kreyòl pou n ap pale de Mwa Kreyòl Ayisyen san ke yo pa mete Emmanuel W. Védrine ladan. Men, ou konnen se yon respè ke l ye anndan kominote nou an pou n kapab genyen isi nan Massachusetts. Kounyela a Védrine, gen lòt piyonye, kontribitè nan lang kreyòl nan lòt eta yo tou. Ou pale m de CIDIHCA.

Mwen fè yon mwa nan CIDIHCA ap feyte pou (rechèch) bibliyografi m nan. Frantz Voltaire byen akeyi m, ouvè pòt ban mwen. Mwen tyeke tout sa k te ka anrejistre sou kreyòl. Chak jou m pran metro (tren) m al nan CIDIHCA (nan Monreyal / Montréal).

Bon, ann pale de lòt eta yo. Florid, nou konnen Féquière Vilsaint, Jan Mapou, elatriye… E lòt eta tankou New Jersey nou konnen ki gen anpil Ayisyen. Nou pale de Deslande Rincher nan Nouyòk k ap fè travay sa a...

Yo pa fè travay an kolaborasyon ak Emmanuel W. Védrine. Fò n klè sou sa. Védrine kolabore (pafwa l touche, pafwa l pa touche) ak Indiana University-Creole Institute paske pwofesè Albert Valdman nan Indiana envite Emmanuel W. Védrine apre ke l fin evalye travay li / piblikasyon diksyonè l (Dictionary of Haitian Creole Verbs With Phrases and Idioms), men mwen toujou rete ouvè, kèlseswa moun ki ta voye yon maniskri ban mwen, mwen trè rapid, kilè w vle maniskri a… M ta renmen l nan 3 mwa… Si m di w wi, avan 3 mwa w ap gen tan jwenn li. Donk, mwen menm mwen fè sa se yon fason pou pwomote lang kreyòl la. Si yon moun vle rele l kolaborasyon, pa gen pwoblèm. Men se fason mwen ede nan pwomosyon lang kreyò la.

Donk, sa vle di ke …

Yon moun voye yon maniskri ban m, Védrine pa pral mande w lajan pou l di w «a, maniskri sa a 300 paj, ban m $300». Non! Védrine p ap mande w lajan pou sa.

Men, omwen bay Védrine kredi.

E e, bon. Gen moun ki vle bay; si l pa vle bay pa gen pwoblèm. Esansyèl sa k pi enpòtan, nou bezwen liv la pibliye. Nou bezwen pibliye pou piblik ayisyen gen aksè avè l. Kit moun nan vle mansyone non m, kit li pa vle se pa pwoblèm li ye.

Bon, se poutèt sa m rele w kolaboratè. Donk Védrine, m konnen ke gen rechèch ke w fè nan nivo kreyòl, m panse ke lè m pran yon brek (kanpo) m a fè yo montre egzatteman potomitan ke w se youn nan moun ki fè kreyòl la reyèlman monte nan echèl sa a.

Mwen kapab di «youn» nan kontribitè ki pouse Ayiti, pase nan potomitan lè nou kòmanse kòm gwoup (mailing list) la donk ou gen moun ki soti nan diferan kote. Mwen soti Ayiti; mwen reprezante Ayiti; gen moun ki soti MatinikGwadloupSechèlRodrig ou konprann? Donk mwen asire m ke Ayiti monte e bay maksimòm Ayisyen kanalizasyon pou anrejistre travay yo sou potomitan. Francesca konn sa tou, e li byen kontan. Li menm tou, li te vle ede Ayiti ak tout kè l. Li vin jwenn kananizasyon sa a atravè mwen menm, kote l vin jwenn plis espas pou m fè èv Ayisyen pase e rekòde yo. Sa trè enpòtan pou rechèch.

Donk, nan tout rechèch sa yo ke w fè, sa vle di ke ou antre an kontak avèk diferan otè …

Bon, gen anpil moun ki kontakte m. Si yo pa gen kontak dirèk ak wèb editris la (Francesca) k ap fè travay sa a depi 22 ane, nou pa gen lajan pou n ta peye l. Mwen menm gen moun ki kontakte e ki pa an kontak avè l, mwen konn di moun sa yo: ban m travay la, m ap voye l dirèkteman bay Francesca (si l poko konnen w). Kounyeya, yon fwa otè a kòmanse abitwe avè l, li ka voye l dirèkteman bay Francesca. Men mwen menm men fè yon jan pou m asire m ke otè ayisyen, e lòt ki ki kontribye a rechèch sou kreyòl ayisyen dokimante. Si yon Ayisyen pa pibliye sou potomitan, se fòt pa l.

A ki pwen ke w ye?

Depi se yon liv sou Ayiti, pase se yon sit k ap pwomote kilti ak lang kreyòl tout kote nan lemond. Sa pa vle di ke se sèlman an kreyòl tout bagay dwe fèt, oubyen si w pa ekri sou kreyòl liv ou a p ap pase. Non! Osilontan ou voye rezime liv la (ke l te an kreyòl, fransè, anglè sou Ayiti) sou kominote ayisyen nan dyaspora a, potomitan rikòde (anrejistre, dokimante) l pou ou, pase nou gen yon bibliyografi ki fèt pou sa. Nou gen yon bibliyografi elektwonik ki rele Bibliographie Haïtienne et Indices Bibliographiques (Online General Bibliography Related to Haiti). Yon fwa otè a voye l bay Francesca, li ajoute l otomatikman nan bibliyografi sa a. Ou te mèt pale Védrine mal, sa pa regade l. Yon sèl bagay, yon fwa w voye l ale, li antre nan Bibliographie Haïtienne et Indices Biographiques epi ou rikòde.

Pa ki fòm ou voye l bay Francesca?

Elektwonikman. Francesca Palli. Li sou fesbouk tou pou moun ki vle konekte avè l. Lang matènèl li se italyen. Dezyèm lang li se fransè.

Donk, kontak la sou potomitan se Francesca Palli, webmaster pajwèb (sit) potomitan.

Se yon pwofesè biyochimi retrete…

Sa vle di Francesca Palli ou te kapab di potomitan.

Potomitan se yon non ke gwoup la ta vin prete nan men youn nan manm lis la, ki te trè aktif ki rele «Kounta», yon Matinikè. Avan, sit la pa t rele potomitan; li te rele Kapes Kréyol (Certificat d’Aptitude au Professorat de l’Enseignement du Second degré). Kisa Capes Créole la ye? An Ewòp, ou pa ka anseye konsa nan lise, fò w lisansye menm jan ak isit pou anseye yon matyè… An Fransè, yo gen sa ki rele Capes. Donk gwoup GEREC (Groupe d’Études et de Recherches en Espace Créolophone) avèk (defen) Jean Bernabé pa egzanp te travay anpil pou te vini ak yon Capes Créole, pase pa bliye ke Lafrans gen anviwon 14 lang (Lafrans, e territoire d’outre-mer).

(Poz)

Mèsi ou menm ki branche sou Tele Kreyòl. Emisyon jodiya, nou pote l pou ou jis pou n kapab raple w mwa d oktòb se Mwa Kreyòl Ayisyen. E, a chak pwogram ke nou fè nan mwa oktòb, n ap pale w sou kreyòl (lang natif natal mwen, lang natif-natal Emmanuel W. Védrine, lang natif Keish Désir) kote w sot ap suiv la a fè yon temwayaj de kilti ayisyen. Ou menm ki gen pitit, ou menm ki fè timoun nan peyi Etazini sa pa vle di pou otan ke anndan kay la ou pa kab entèaji ansanm avè li an lang kreyòl, manje kreyòl, mizik kreyòl e tout sa w konnen nou fè nan lang kreyòl la. Emmanuel W. Védrine, nou konnen ke w te patisipe nan festival Norwood sa a, kouman sa te ye pou ou?

Photo E. W. Védrine Creole Project Archives

Sa te ekselan. Te gen anpil tab, ki reprezante diferan kilti. Toudabò mwen remèsye Wilson Thelimo Louis (ITIA - Haiti) pou envitasyon li te voye ban m pa telefòn. Nou te trè kontan rankontre Keish (lidè Black Norwood) ki kite Ayiti lè l te gen yon ane. Nou te kontan wè dinamis li, e kijan l enterese nan kilti ayisyen. Donk, se yon modèl pozitif pou lòt ki kite Ayiti nan yon laj trè jen oubyen ki grandi isit (nan Etazini) pou konnen yo apateni a yon kilti, e nou te rankontre moun ki gen orijin yo Pòtigal. Mwen fè 7 (sèt) vwajaj Pòtigal pandan m te etidyan an Espay (Colegio de EspañaSalamanca), pwogram d exchanj ak University of Massachusetts (Boston & Amherst) e avèk University of Rhode Island. Lè nou lib lè wikenn, nou ta kondi de Salamanca a fontyè Pòtigal, e pafwa nou ta kondi jiska Lisbòn (kapital la) kat è d tan (de Salamanca, Espay). Yo te trè kontan dèskte m pale ak yo, lefèt ke m kondi atravè Pògigal, kote m vizite andwa tèlke kote Kristòf Kolon kite pou Karayib la (West Indies) pansan li ta pral an Azi. Nou rankontre moun bò tab Libanè yo. Mwen gen yon zanmi orijin Libanè nan Kiraso (Pais Kòrso) ki se yon ekriven. Nou te kolèg nan klib Table Française Française de Curaçao. La tou, mwen voye yon imel bay zanmi mwen an Kiraso. Bon jan kontak te tabli rapid avèk gwoup Libanè Norwood... Nou pale ak moun bò tab Lasiri. Mwen di yo gen yon kominote Siriyen ki egziste Ayiti; yo pa t konn sa. Yo te etone, epi yo te kontan wè m... Mwen santi m te lakay mwen. Bò chak tab mwen te pase, mwen te santi m alèz. Brezilyen yo t ap pratike (dans) capoeira sou yon podyòm. Mwen rankontre yon gran enstriktè capoeira plis pase 30 ane de sa, ki te gen 70 an; li te sanble yon moun ki nan senkantèn. Mwen mande l kisa l fè pou l konsa... Donk, men mwen k ap gade Brezilyen k ap pèfòme dans capoeira, e se yon ar masyal esklav yo te konn pratike an sekrè. Yo pretann se jis danse yo t ap danse, men se te yon fason pou defann yo an ka atak. Anpil moun pa konprann sa k dèyè dans capoeira pa egzanp. Mwen kontan ke chak bò tab mwen te ale pou rankont kiltirèl sa a. Se te vrèman bèl, e nou pa bliye Oasis Cuisine, kizin ayisyen ki te la. Li fè bon griyo*, bon piklis* e bon diri.

Diri kole.

Ak pwa wouj. Bon bagay!

Ou te amize w nan aktivite sa a.

Sètènman! Te gen diferan restoran (azyatik, ayisyen … ki te prezan). Sa te bèl! Donk kòm se yon premye edisyon, n ap swete dezyèm nan va pi grandyoz.

There will be more participation also.

Wi, kominote ayisyen an va gen plis tan pou l prepare l pou yon pi bèl prezantasyon, paske bagay sa yo trè enpòtan pou fè konnen prezans kominote ayisyen an. Pa sèlman nan Norwood, men tou nan (eta) Massachusetts (sa n pote kòm kontribisyon pa egzanp, paske yo t ap montre plizyè videyo 18 Me 18 (Boston, Kanada, Nouyòk...) Jou Drapo Ayisyen, se bèl bagay pou n pwomote kilti nou. Kijan n ka vann kilti nou? Èske se bagay negativite nou dwe montre tout tan? Gen bèl bagay nou kapab montre. Konprann?

Emmanuel W. Védrine, men ou p ap viv nan Massachusetts oubyen nan Boston, patikilyèman an plen tan. Men ou di se Kiraso ou ye. Pale nou de travay w ap fè nan Kiraso an relasyon ak piblikasyon, ekri, tout sa. Pataje sa avèk odyans lan, telespektatè yo.

 

MEPHA & MULTIPLE FUSION.COM

Bon, mwen gen yon douzèn ane depi m Kiraso. Madanm mwen se Kirasolèz. Manman l se orijin ayisyen. (Defen) papa l te Kirasolè. Donk mwen santi m lakay mwen Kiraso nan yon sans. Gen yon kominote ayisyen nan Kiraso, e fò n pa bliye premye imigran ki sot Ayiti ki vin Kiraso se prezidan Faustin Soulouque.

Oke.

jwenn lòt moun. M te gen chans ale nan rankont prezidan Michel Martelly (Sweet Micky) epòk lè l te vin Kiraso (fevriye 2012). Se zanmi youn nan premye Minis yo. Kominote Ayisyen an te fè menm 3 è d tan ap tann li downtown, lè l t ap antre Kiraso. Gen atik jounal ki pibliye sou sa. Mwen tradui l tou an anglè (ki te soti nan lang papiamento). Imedyatman m te rive Kiraso, li pa t pran m tan pou m te eseye an kontak avèk lidè kominote yo, pase youn nan bagay lè w rive yon kote se chache konnen lidè yo. Yon fwa w byen ak lidè yo, yo menm y ap entwodui w a kominote a. Sètadi mwen rankontre politisyen tankou Benito Desroches… Mwen rankontre yon seri lidè legliz pa egzanp. Ou gen pastè Josias Joseph*, ki soti Gonayiv (ki fonde premye legliz evanjelik nan Kiraso). Se yon biznismann li ye, gran konstriktè ki gen gwo guesthouse li (Jojo’s Guesthouse). Donk, nou menm kominote ayisyen, kèlkeswa kote nou ye nan dyaspora a ou gen yon kote, ou gen yon guesthouse ayisyen pou desann.

Ou gen yon referans, kote pou desann Kiraso.

Wi, yon referans pou desann Kiraso. Gen kèk restoran ayisyen nan Kiraso... Donk gen kote w kapab desann kay Ayisyen k ap fè biznis. E youn nan bagay n ap eseye fè Kiraso se pwomote biznis Ayisyen atravè kominote a. Mwen te anime tout yon fowòm pou Benito Desroches (Ayisyen Ini nan Kiraso) pandan ennan (2016 – 2017) pa egzanp. Mwen trè aktif tou nan Kiraso, e an menm tan tou nan kominote kretyen nan Kiraso pase n al legliz kirasolè, e pafwa tou nou vizite legliz ayisyen yon fason pou n pa abandone kilti, e kominote ayisyen.

A konbyen w evalye popilasyon ayisyen k ap viv nan Kiraso?

Gen moun ki kapab di w: «a kapab gen anviwon 4 mil ayisyen». Konsa tou, genyen ki fè pitit lòtbò a. Lefèt ke tout moun pale papiamento, gen pitit ayisyen tou k al nan inivèsite an Olann. Donk genyen ki pa deklare tèt yo klèman ke yo se orijin ayisyen, men ofiamezi genyen ki kòmanse ap sòti, k ap di w orijin yo nan yon sans lè yo wè gen bagay pozitif Ayisyen Ozetazini, Kanada. Ap fè Yo kòmanse sòti, y ap di w: «men wi, papa m se ayisyen, manman m se ayisyen». Ofiamezi, travay la ap fèt.

Kounyeya la a nou fin gade kesyon kominotè, ann gade kesyon literè. Etan w Kiraso, m kwè ke w parèt avèk 2 diksyonè.Èske se Kiraso ke w parèt avèk diksyonè sa yo, oubyen travay la te nan kouti, lè fini se Kiraso ou edite yo?

Bon de (2) diksyonè ou pwojte yo (sou ekran an) se travay Indiana University-Creole Institute. Mwen se youn nan editè natif (kreyòl ayisyen) ki kontribye, espesyalman nan vèsyon kreyòl - anglè a ki pibliye an (prentan) 2007 pase pwofesè Albert Valdman te mande m pou m fè pati pwojè a. Aprè sa tou, ou gen vèsyon ranvèse a (anglè - kreyòl) ki vin pibliye 10 ane aprè, (ivè) 2017. Donk sa k bon nan vèsyon anglè – kreyòl la sèke l koute mwen de $5 pou achte vèsyon elektwonik lan (ak kat kredi). Malerezman, vèsyon kreyòl - anglè a pa vini an vèsyon elektwonik pou piblik la ta achte l. Se achte pou achte l kòm liv (kopi di). Mwen te trè kontan travay sou pwojè sa yo ki pran 20 ane. Se 2 (de) pi gwo pwojè an tèm referans sou lang nan. Donk kounyeya si w vle travay sou yon diksyonè monoleng (inileng), si w vle travay sou yon diksyonè kreyòl – fransè ou pa ka pa gade referans 2 diksyonè sa yo. E m ta swete pou tout lekòl, tout enstitisyon Ayiti ta dwe genyen yo kòm referans lang nan.

Photo: E. W. Védrine Creole Project Archives. The «Dico Project» Indiana University (1999-2017) 

Men, èske gen demach ki fèt pou lekòl an Ayiti ta genyen yo? M konnen gen bibliyotèk oubyen kote yo vann liv an Ayiti, tankou La Pléade, e lòt tankou Henri Deschamps, e lòt. Èske gen travay k ap fèt pou kapab rekonèt diksyonè sa yo, e itilite yo?

Bon, jodiya atravè entènèt la mesaj yo sikile adwat agoch; yo jwenn yo sou fesbouk, tout kote. Men kounyeya, se moun Ayiti -- kisa yo vle nan yon sans? Pou vèsyon elektwonik lan (anglè – kreyòl), ki pa menm vann $5 dola, se yon gwo bagay li ye. Donk moun k ap travay sou kreyòl, se ta prese achte l pou tou gen database (bank done) la nan memwa konpwoutè w. Men nou konnen jan bagay yo ap fèt sou fesbouk, enfòmasyon, nou bezwen plis moun sikile yo. Nan yon sans, materyèl k ap vini sou kreyòl, nou bezwen plis sikilasyon pou fè konnen yo. Mwen menm, mwen eseye fè travay pa m pandan 30 ane. Donk mwen espere lòt moun tou lè yon nouvo liv ki sòti yo ede, voye enfòmasyon sou fesbouk, epi l bon tou otè a ta voye mesaj la sou potomitan, pase potomitan pa chaje pou sa pou voye rezime liv ou a ale ak kouvèti a. Men se yon gwo bagay pou otè a, si l voye l sou potomitan; li tou anrejistre w tou.

Emmanuel W. Védrine, m konnen ke travay ke w ap fè, e demach w ap antreprann e rechèch ke w ap fè, kounyeya ou menm pèsonèlman ki kote w ye nan liv ke w ap ekri? Ki pwochen liv ou k ap soti, ke w ap fè travay sou li aktyèlman?

Se yon bèl kesyon l ye. Mwen kapab di apre yon faz 30 an, chak 10 an kòm lidè k ap fè yon travay li bon pou fè rekapitilasyon. Kounyeya, sa pa vle di ke gen bagay nouvo m pral fè. Kounyeya se yon faz tradiksyon ki trè enpòtan pou otè fè, pase anpil otè kreyolofòn (sitou Ayisyen) pa tradui èv yo an anglè. Donk se yon gwo defisi ke l ye pase pa reyèlman gen yon mache kreyòl. Sa k bon nan kreyòl la sèke ou kapab itilize tout materyèl pwodiksyon pou edikasyon de baz an kreyòl. Sa pa gen manti ladan l. Lòt faz la se ta travay sou dezyèm edisyon kèk nan liv mwen yo (pandan m vivan).

Wi.

Se sa m rele matyè premyè* a, se lang kreyòl la, materyèl, kòman nou itilize materyèl yo, kòman yo kapab asimile pou fè edikasyon, epi kounyeya si w bezwen yo gwo mache ou ka tradui yo an lòt lang. Se plis fokis sou travay mwen yo pou yo pase nan lang anglè.

Oke.

Sa k poko soti nan lang anglè dekwa ke pou m gen yon gwo mache tou, pou fè ti lajan.

Wi. De 1992 a jounen jodiya, 30 ane, E. W. Védrine Creole Project. Si ke w t ap bay tèt ou yon pri antan ke youn nan editè, ekriven, chèrchè, ki pri l ta ye?

E e e ...

M ap ba w 3 pri: 1. Dyaman, 2. Lò, 3. Ajan. Kilès nan 3 pri sa yo ou t ap chwazi?

Pafwa nan pri espòtif, ou gen: 1. Lò, 2. Ajan, 3. Bwonz.

Bon, m pa mete w nan kategori bwonz. M mete • Dyaman • Lò • Ajan.

Mwen pa vle bay tèt mwen yon pri pou yo pa ban m yon kritik negatif. Se yon bagay mwen kite ouvè. Sa k pi enpòtan pou mwen, sèke mwen wè estansyon travay mwen pran pandan m vivan. Sa trè enpòtan pou mwen.

Oke.

E kòman y ap itilize yo. Mwen sonje prèske trantan de sa, mwen t ap gade jan yon blan plonje nan yon diksyonè m lan (Dictionary of Haitian Creole Verbs with Phrases and Idioms) nan yon tren. Tren an te chaje...

Wi.

Misye ap mete linèt li, l ap gade. Mwen menm, mwen la, mwen pran tout tan m ap gade jan l plonje nan liv la; l ap aprann kreyòl.

(woman) Sezon sechrès Ayiti.

Li gratis an liy.

Mwenn konnen ke se yon liv ki te gen anpil siksè. Ki fidbak ou jwenn de Sezon sechrès Ayiti?

Siksè, èske se ki vale kopi w vann?

Siksè a se konbyen moun ki reponn a tèks la, kontni Sezon sechrès Ayiti.

224 p. © by E. W. Védrine. 2014. JEBCA Eds.

Bon, avantaj Sezon sechrès Ayiti sèke si w nan nivo mwayen ou rejwenn ou ladan l; pa gen pwoblèm lang, li trè senp. Si w nan nivo segondè, pa gen pwoblèm; nan dis chapit yo, ou rejwenn ou ladan yo. Si w nan nivo inivèsitè, kounyeya ou pral panse plis, ou rejwenn ou ladan l nan yon langaj byen senp epi kesyon sou tout chapit yo; tout bagay yo fèt (pou ede anseyan k ap itilize l). Se jis pwofesè k ap anseye a itilize yo, epi bay elèv yo kesyon pou fè devwa. Liv sa a gratis an liy.

Gratis!

Gratis! Vèsyon elektwonik lan. Annik prente (enprime) l, itilize l nan lekòl, nan pwogram alfabetizasyon tout kote.

Èske moun kapab gen aksè a tout liv Emmanuel W. Védrine yo?

Genyen ki gratis an liy. Mwen poko sot dezyèm edisyon diksyonè m ki soti 30 an de sa. Y achte l rapid.

Di nou liv ke moun yo oubyen telespektatè, moun ki enterese a Védrine Creole Project, ki liv ke w genyen ke w kapab gen aksè elektwonikman?

N ap jwenn kèk tankou: • Essays’ models to help Haitian Students (high school and university level) with writingIde pou kreye yon High School Ayisyen Prive nan BostonMen l anlè a l ap vini (short story) • Petit lexique du créole haïtien (Historical linguistics) • Quelques plantes créoles et leurs noms en latinSezon sechrès Ayiti (woman) • Yon koudèy sou pwoblèm lekòl Ayiti 100 pwovèb Ayisyen… Li enpòtan pou tout Ayisyen ta li (woman) Sezon sechrès Ayiti; fè pitit nou li l tou. Kesyon yo vin an 3 lang: kreyòl, anglè, espayòl. Pou kisa an espayòl? Gen yon gwo popilasyon Sendomeng depi sou defen Sonia Pierre (1963-2011Repiblik Dominikèn). Mwen te kòmanse bay liv an 1994 lè l te patisipe nan yon konferans nan Harvard University. Donk se yon moun ki trè aktif. Malerezman li mouri an 2011. Donk mwen te kòmanse ba l kèk liv pou òganizasyon pa l la, MUDHA, pou ede ak alfabetizasyon... Donk mwen gen anpil tradiksyon ki fèt an espayòl.

Bibliyografia, èske aksè a bibliyografi Emmanuel W. Védrine nan ou kapab jwenn li tou sou entènèt la, pi patikilyèman sou potomitan?

Pou Bibliyografi m nan, moun gen askè konplè a tout tit yo gratis; moun gen aksè a lis otè ki mansyone ladan l gratis. Yon sèl bagay, li pa nan menm fòm avèk liv la jan l ye a. Si w bezwen achte liv sa a, se nan Educa Vision pou achte l. Men tout referans yo gratis.

Ok. Educa Vision ki nan (eta) Florid.

Li pibliye an 2003. Yo menm, yo fè montaj la. Donk se la pou fè kòmann lan.

Oke, ki lòt bagay ou ta renmen pataje avèk telespektatè nou yo, pou yo kapab konnen, pou moun k ap plenyen, k ap di pa gen materyèl kreyòl ayisyen. Kisa w ta di nan ka sa a?

Nou pa ka di gen ase materyèl an kreyòl, men nou kapab di gen anpil, anpil materyèl. Gen yon gwo dokiman referans HABETAC mete an liy ki an rapò ak koze materyèl ki pwodui nan dyaspora… Mwen sote sou li ane pase... Donk gen anpil, anpil materyèl lè al nan ralonj wèb. Yon fwa w tape fraz «Emmanuel W. Védrine potomitan» ou pral wè 30 ane travay mwen ak tout referans yo.

Ou menm k ap suiv emisyon Tele Kreyòl, nou sot ofri w sa deja, n ap mennen yon seri Ayisyen k ap vin pale sou kesyon kreyòl. Kòm mwen te di nou, Emmanuel W. Védrine te gen pou l vizite nou, e l vini, 30 ane depi l ap devlope materyèl. Se yon referans bibliyografik. Semèn k ap vini an, n ap gen ansanm avèk nou Carole Berotte ki soti nan HABETAC (Haitian American Bilingual Technical Center) nan Nouyòk. Donk n ap mennen Carole isi a pou ou malgre se sou zoom w ap jwenn Carole Berotte Joseph. Jan w wè Védrine pale a, Carole se youn nan kontribitè nan lang kreyòl nan Nouwòk. Ankò yon fwa, se te yon plezi avèk yon onè pou n resevwa w nan Tele Kreyòl, zanmi pa m, konseye m, e editè m tou Emmanuel W. Védrine.

Anpil mèsi pou envitasyon an. Kenbe la!

(Fen)

* * *

TÈKS ANEKSE

*NÒT

  • De epòk kolonyal (avan 1804). Istwa Ayiti, istwa kreyòl.
     
  • Divèjans ladan nan ekriti. – Gade DEJEAN, Yves. 1977. “Comment Écrire Le Créole D'Haïti”. Indiana University. Degree: Ph.D. 554 p. + 1 page of the author's curriculum vitae. [Linguistics, Creole; Linguistics Haitian; Linguistics, Applied. Thesis also published in 1980 by Collectif Paroles (Canada). His linguistic publications appear in numerous journals and reviews both abroad and in Haiti. - Aménagement linguistique; Créole (description); Écriture; Phonétique-Phonologie. -- "Travail fondamental sur l'évolution de l'orthographe du créole haïtien: historique de la représentation graphique du créole à partir de la période coloniale, y compris les tentatives gallo-centriques non-systématiques; discussion des traits phonologiques du créole dans la perspective de l'élaboration d'une représentation graphique autonome à base phonologique; justification de l'emploi de l'orthographe Faublas-Pressoir comme système de représentation adéquat" (É. C. à Aix) [KRE].
     
  • Easy English: an introduction to English for Creole and French speakers. © by Orèsjozèf (Oreste Renel Joseph). Edited by Emmanuel W. Védrine. • Glossary at the end of book : Glosè nan fen liv la (added by) Emmanuel W. Védrine (ajoute) -- including phrases and idioms in the two languages (enkli fraz ak espresyon idyomatik nan de lang yo • Introduction to English for Kreyol speakers (Entwodiksyon anglè pou kreyolofòn e frankofòn) • More than 1.400 words and idioms accompany them (Plis pase 1.400 mo ak espresyon ki vin ak yo) •  An introduction to English Kreyol and French speakers [une introduction à l'anglais pour les locuteurs créolophones et francophones). Unpub manuscrip].
  • Epòk kolonial (17, 18èm syèk) avan 1804.
     
  • High School (segondè, lise). Gade: Ide pou kreye yon High School Ayisyen Prive nan Boston (102 p.) [Idea to found a Haitian Private High School in Boston].
     
  • Josias JOSEPH. (Curaçao | Kiraso). IGLESIA UNION DI KRITIANAN (Église de l'Union Chrétienne). Pasteurs: Josias, Jocelyne JOSEPH. Addresse: Kaya Abnaci Rust en /Vrede A-7 Brievengat Bieu, CURACAO (N.A). Tel: (011.599.9) 888-2311; 667-2307; 663-2051; 663-2050. Popriyetè (owner) JOJO GUESTHOUSE.
     
  • MATEMATIK – Yon referans liv matematik (avanse) Pwofesè Alfred Gérard Noël (University of Massachusetts-Boston) pibliye. Text: Analiz Matematik: yon sèl varyab (Tòm I, 2èm ed.) • Analiz Matematik: plizyè varyab (Tòm II, 2èm ed.). JEBCA Editions.
     
  • Matyè premyè. See : «Eklèsisman ak Demistifikasyon Tontongi nan liv li a, Critique de la francophonie haïtienne».
     
  • Sezon sechrès Ayiti. (2nd. ed.). JEBCA Editions.  224 p. [English summary : Resumé en anglais]. [© The author’s copyright : © Dwa otè a] . [© Lexical data (for hyper base software for dictionaries) : © Done leksikal (pou lojisyèl ipèbaz pou diksyonè)]. [In Papiamentu language, Temporada di sekura na Haiti. [First original Creole version was published in 1994: Soup to Nuts Publishers, Cambridge, MA. 1994. 128 p. [The novel has been translated to English by the author (Emmanuel W. Védrine). [Text in pdf format : Tèks an fòma pdf]. VEDCREP: Boston (edition, 2013, 163 p. [“In Sezon sechrès Ayiti, the author presents a Haiti the way it exists through the eyes of characters. Sezon sechrès Ayiti is a historical novel written in the Haitian language and one that is written in a simple language, presented in a historical, political and economic context: what happened in Haiti, what happened recently, and what continues to happen. The philosophy and psychology of the people are about the same: they all would like to see a beautiful Haiti, one where everyone can work together. They are victims of the drought, of the crimes going on in the country and abuses done to them. They are leaving Haiti for same causes though they like the country but the situation forces them to leave. Despite of all the crimes and abuses committed to them, they don't ask for anything wrong to happen to the criminals, but they would like them give up all that is evil, they would like them to change so that there can be a real change in the country”.

ENTÈVYOU

2022. AKA (Akademi Kreyòl Ayisyen : The Haitian Creole Academy) -- E. W. Védrine’s intervention at the Akademi Kreyòl Ayisyen. Conference, February 4, 2. Keynote speaker, Emeritus Professor Albert Valdman (founder of the Creole Institute), Indiana University.  Prof. Joseph Marcel Georges, Moderator.   VIDEO • E. W. Védrine -- View of academy : Pwendvi sou akademi.

2022. TELE KREYÒL. Tele Kreyol Live (bnnmedia.org) (Interview Orèsjozèf & Luis Armando Cuevas [on Regional lexicology /Leksik rejyonal] Ph.D candidate in Linguistics, Université Paris – Saclay •  Orèsjozèf & Professor Carole Berotte Joseph [President of Bronx Community College] October 10, 2022 • Dr. Carole Berotte Joseph: An Inspiring Haitian Academic | International Magazine Kreol (kreolmagazine.com).

2021. (Oct. 12). Chatting on Bibliographies related to Haitian Creole [Kozri sou koleksyon sou kreyòl ayisyen]. Emmanuel W. Védrine, special guest. Fakilte Lengwistik Aplike, Inivèsite Leta Ayiti : Faculté de Linguistiques Appliquée, Université d’État d’Haïti: Faculty of Applied Linguistics, State University of Haiti • LangSE (Laboratwa Lang, Sosyete e Edikasyon : Language Lab, Society and Education).

2021. «Tranblemanntè 14 dawou 2021 kraze komin Lazil (L’Asile) ak Sid Ayiti». Jounalis Frantzdy Jean-BaptisteRTVA (Radio-Télévision L’Asile) ap entèvyoure majistra komin nan, Madam Ifeta.

2005. Entèvyou ak Diana Guillemin «lang kreyòl» (Interview with Diana Guillemin, Creole language).

2000. «Lè Kreyòl kenbe w (When have a need for Kreyòl». (Interview avec the Haitian linguist, Emmanuel W. Védrine celebrating his tenth year of research on Haitian Creole). Journalist Gotson Pierre, SICRAD, oct.

1999. Interview: Emmanuel W. Védrine with André Vilaire Chéry”, related to his inventory of words / idioms documented during the political climate in Haiti, from February 1986 to 2000. --- It was a pleasure meeting each other during his visit at Indiana University- Creole Institute at the Bloomington Campus to share his research idea with us. (Dec. 10). [Dictionnaire De L'évolution Du Vocabulaire Français En Haïti (dans le discours politique, économique et social du 7 fev. 1986 à nos jours: Interview avec l’auteur, André Vilaire Chéry].

1996First meeting with Eddy Le Phare. ('Lèt ak Kilti' : “Letters and Culture”, radio program). Feb.. (pdf, 43 KB).

1996. “Sitting down with Serge Claude Valmé to discuss about the first seminar of E.W Védrine Creole Project”. June 1996; ref. in Gramè Kreyòl Védrine.

1975. “Albert Valdman au sujet du créole haïtien, interview Jean Dominique / Radio Haiti Archive / Duke Digital Repository”.

* * *

ALLEN, Jeff. [Mother tongue: EnglishExpert in speech and translation technologies, certified Quality auditor, also specialized in Creoles. Specialization: telecom, automotive, heavy-machinery, engines, computer science, information technology, predictive analytics, business intelligence, data warehousing, theology, machine translation, dictionary building, MT post editing, controlled language, controlled English, technical communication, authoring guidelines, global branding, brand management, translation tools, translation memory, GMS Globalization Management System, TMS Translation Management System, terminology management, glossaries, creole].

ALLMAN, Suzanne. 1994. L’Inventaire des ressources lexicales en créole haïtien: présentation d’extraits du lexique de la maternité et de l’accouchement. Conjonction 161-162 : 133-150.

BERNABÉ, Jean. La production écrite créole et son support concret, la graphie. Version créole haïtien (Pwodiksyon kreyòl ekri e sipò konkrè l, grafi a) : Emmanuel W. Védrine.

CHERY, André Vilaire. Dictionnaire de l’évolution du vocabulaire français en Haïti (dans le discours politique, économique et social du 7 février 1986 à nos jours). (Vol I, II). 2000.

DEGRAFF, Michel. Clarification on fake research that being published on Haitian Creole (Kreyol), and lexicology. His latest article: «Verite se tankou lwil nan dlo»: #VokabiLasyon nan Inisyativ MIT-Ayiti, sa se leksikografi | Truth is like water – So here comes the truth about MIT-Haiti: Notes on vocabulary creation v. ‘scientific lexicography.  [Michel Degraff if Professor of Linguistics at M.I.T, founder /Director of MIT-Haiti, Academician at the Akademi Kreyòl (Haitian Creole Academy)].

DEGRAFF, Michel (director). MIT - Haiti Initiative: • About (Sa l ye) • Events (Aktivite) • Funding • News (Nouvèl) • Organizations (Òganizasyon) • Questions about the Platform (Kesyon sou Platfòm lan) • Resources (Resous) • STEM  (Science : Syans, Technology : Teknoloji, Engineering : Jeni, Mathematics: Matematik) • Team (Ekip).
---. Platfòm MIT-Ayiti Haiti – Electronic Teaching Materials in Haitian Creole (Kreyol) : Materyèl Didaktik /Pedagojik Elektwonik (dijital, nimerik) pou ede lekòl Ayiti, elèv e anseyan.

FATTIER, Dominique. Contribution à l’étude de la genèse d’un créole: L’atlas linguistique d’Haïti, cartes et commentaires. Doctoral dissertation (Thèse de doctorat d’État. Université de Provence (Aix-Marseilles I). Villeneuve L’Ascq : Presses Universitaires du Septentrion. ["L'objet de cette thèse est double: il s'agit de proposer un grand corpus d'haïtien parlé, tout en tenant, par le commentaire du corpus, d'éclairer la genèse de cette langue. L'enquête a porté sur 20 localités du milieu rural où ont été interrogés des témoins unilingues. L'enquête a permis de constituer une banque de données fiables. La plus grande partie de la thèse est dédiée aux commentaires (Vol. I et II) associés aux cartes (Vol. III, IV, V, VI). Cet ensemble est accompagné d'une introduction, de conclusions, de deux index et d'une bibliographie. Nous nous sommes intéressés par-dessus tout aux implications génétiques découlant de l'examen des données géolinguistiques. Ce qui explique qu'en règle générale, dans les commentaires, l'accent soit mis sur l'analyse diachronique et comparative. Nous avons cherché à mettre en évidence, de façon systématique, le rôle du français (koïnè d'oïl) dans la formation du créole haïtien. L'examen du matériau linguistique collecté a permis de progresser dans la compréhension du phénomène de la créolisation. Le résultat le plus saillant de l'étude est la mise en évidence du caractère massif de l'héritage français. Nous avons accordé moins d'attention au rôle des langues de l'Afrique de l'Ouest, sauf dans quelques commentaires et dans les conclusions où se trouve explicité ce qui a pu être des influences africaines au plan sémantique et syntaxique."

"The Linguistic Atlas of Haiti, Maps and Commentaries: Contribution to the Study of the Genesis of a Creole Language.
The purpose of the study is twofold: first, to elucidate the general processus of creolization of language in Haiti; second, to provide empirical input for further works. Our study centered on 20 localities. The methodology consisted of extensive interviews with illiterate unilingual peasants. The Atlas brings together authentic data. The major part of this thesis is taken up my map's commentaries (Vol. I and II) and maps (vol. III, IV, V, and VI). The whole is rounded off with an introduction, a few conclusions (pp. 974-992), two index (pp. 993-1016) and a bibliography (pp. 1017-1029). We were interested, above all, in the genetical implications that ensued from dialect investigation using the geolinguistic methods of dialect analysis. In general, in the commentaries, emphasis is laid upon diachronic and comparative study. Of special interest to us was the role or influence of French (koïnè d'oïl) in the formation of Haitian Creole (HC). The storehouse of information on dialects that has been compiled has attributed significantly to our understanding of the creolization phenomenon. The most important finding is the major role of the French Language in the genesis of HC. Relative little attention was paid to West African influences, except in part of some commentaries, and in conclusions that discussed the African legacy. Both of the syntax and the semantics of HC show West African reflexes."].

FORTUNAT, Betty. Directory of the Haitian Community in the state of Georgia, United States.

FREEMAN, Bryant. Haitian. [Revised by Emmanuel W. Védrine. Indiana University. Fall 1999].

HAZAËL-MASSIEUX, Marie-Christine. (Curriculum Vitae). Docteur d'Etat (Lettres et Sciences humaines) -- Thèse (sur travaux) : «Le créole de Guadeloupe : de l'oralité à l'écriture». PUBLICATIONS (Parmi les nombreux livres et articles qu’elle a publiés): Aménagement linguistique et développement dans l’espace francophone; Bibliographie des études créoles, langues, cultures, société •  «Chansons des Antilles, comptines, formulettes» • «De la transcription à l’orthographe – conférence inaugurale» [Le créole réunionnais et la question orthographique] • Dictionnaire contemporain des Pères de l’Église • Ecrire en créole (L’Harmattan, 1993): oralité et écriture aux Antilles • «Représentations du créole dans les années 1940». – [1] (2004). [Entretien avec Daniel Maximin /Dominique Chancé] • Les créoles à base lexicale française (l’essentiel français), Paris, Ophrys, 200, IX+ 166 p. • Les créoles, l’indispensable survie (Éds Entente, 1999) • Textes anciens en créole français de la Caraïbe : histoire et analyse (Publibook, 2008) • Une pensée par jour; «Situation et communication linguistique». -- Introduction à la langue et à la culture créole des Petites Antilles. (Sommaire; Introduction • Quelques articles de présentation générale des créoles  • Une bibliographie de base pour commencer l’étude des créoles • Des chapitres du cours traduits en anglais par Clare Ferguson -- TEXTES ANCIENS (ancient texts): A propos des textes anciens  (About ancient texts)  • Catéchisme de l’Abbé Goux (Catechism of Abbé Goux) • Choucoune d’Oswald Durand, 1896 --Choucoune by Oswald Durand, 1896)  • Deux proclamation de Leclerc (Saint-Domingue, 1802 -- Two proclamations by Leclerc, Saint-Domingue, 1802) • Essai de grammaire de l’Abbé Goux, 1842 -- Abbé Goux’ grammatical essay, 1842) • Le loup et l’agneau, Marbot, 1846 -- The Wolf and the Lamb, Marbot, 1846) • Lisette quitté la plaine, version de Moreau de St-Méry, 1797 -- Lisette left la plaine, Moreau de St-Mery’s version, 1797)  • Parabole de l’Enfant Prodigue Haïti, 1818 -- Parable of the Prodigal Son, Haiti, 1818 • Passion selon St Jean (Passion according St John) • Proclamation de Burnel (Guyane, 1799 : Burnel’s proclamation, Guyana, 1799) • Proclamation de Sontonax (Saint-Domingue, 1796) : Sontonax’ proclamation (Saint-Domingue, 1796) • Quelques éléments sur les français populaires dans la genèse des créoles (Some elements on popular French in creoles’ genesis). • Quelques proverbes antillais publié et traduits par Schoelcher, 1842 : Some West Indian proverbs published and translated by Schoelcher, 1842. -- ASPECTS CULTURELS (Cultural aspects): • Bibliographie des contes créoles (Bibliography of creole tales) • Comptines et formulettes (Nursery rhymes and formulas) • Contes créoles (Creole tales / folktales) • Formules introductives des contes (Introductory formulas of the tales) • Les personnages des contes • Les Tim-tim ou devinettes (The Tim-tim or riddle) • Littérature orale, Littérature écrite (Oral literature, written literature) • Proverbes (Proverbs) • Realia antillaises (Antillean realia). ASPECTS LINGUISTIQUES (Linguistic aspects): • A propos de la prononciation du créole (About the pronunciation of Crole) • Adjectives (Adjectives) • Créole et traduction (Creole translation) • Déterminants (Determiners)  • Etimologie (Etimology) • Exercices supplémentaires (Additional exercices) • Faux-amis • L’écriture du créole (Creole writing /Writing in Creole) • La connection et les connecteurs (The connection and the connectors) • Le lexique du créole (Creole lexicon) • Le role des langues africaines dans le développement des créoles  (The role of African languages in the development of creole languages)  • Les créoles (creoles) • Les créolistes (creolists) • Les dictionnaires (Dictionaries) • Nom (Noun) • Petit glossaire (Small glossary) • Pronoms (Pronouns) • Quelques mots venus de langues africaineses (Few words from African languages) • Temps et aspect (Time and aspect) • Verbe créole (Creole verb) • Y-a-t-il un créole moderne? (Is there a modern creole?). ASPECTS SOCILINGUIStIQUES (Solinguistic apects): Alternance codique ou code switching • Continuum • La diglossie: Diglossia • La variation • Le créole français dans le monde (French-based creoles in the world) • Le statut des créoles: The creoles status. DONNÉES LITTÉRAIRES (Literary data): • Auteurs créolophones et francophones (de A–C): Creolophone and francophone authors (from A-C) • Auteurs créolophones et francophones (de D–M) : Creolophone and francophone authors (from D-M) • Auteurs créolophones et francophones (de N–Z) : Creolophone and francophone authors (from N-Z) • Bref panorama concernant la littérature de la Caraïbe (Brief panorama concerning Caribbean literature) • Quelques groupes qui ont marqués l’histoire des études créoles (Some groups that have marked the history of Creole Studies) • Quelques sites riches en informations pour travailler sur la littérature (Some sites rich in information to work on literature).

LORQUET, Joël. (Journalist). “Boukan dife literati ak Joël Lorquet”. INDEX : ENDEKS. NOTE: Atlantic Creole, Haitian Creole, Haitian Creole lexical data, Haitian culture, Haitian history, Haitian language, Haitian linguistics, Haitian literature, Interviews in Creole, Reading in Haitian Creole, Teaching materials in Haitian Creole | Créole Atlantique, Créole haïtien, Donnée lexicale, Culture haïtienne, Histoire d’Haïti, Langue haïtienne, Linguistique créole, Littérature haïtienne, Interviews en créole, Lecture en créole haïtien, Matériel didactique en créole haïtien.

OXINÉ, Bonel. Thèse de doctorat (doctoral /Ph.D dissertation). Pour une Sociodidactique du plurilinguisme du contexte martiniquais: enjeux institutionnels, didactiques et sociolinguistiques. Université Paul-Valéry Montpellier 3. Date de soutenance : 18 décembre 2019.

POTOMITAN and its WEBMASTER, Francesca Palli – The importance of this noble work to help documenting publications on creole languages and cultures in the world, over 20 years of hard works : Paj POTOMITAN e EDITRIS li, Francesca Palli – Enpòtans travay nòb sa a nan ede dokimante piblikasyon sou lang ak kilti kreyòl nan lemonn, plis pase 20 ane travay san souf.

SHAPIRO, Norma and Adelson-Goldstein. Oxford Picture Dictionary English-Haitian Creole. [Bilingual Dictionary for Haitian Creole speaking teenage and adult students of English. 2nd ed.]. 305 p. [Area of Study : Sijè pou etidye • Clothing : Rad • Community : Kominote • Every day language : Langaj chak jou • Food : Manje • Health : Sante • Housing : Kote moun rete (lojman) • People : Moun • Recreation : Rekreyasyon • Table of Contents : Tab Matyè yo • Transpòtasyon : Transpò • Work : Travay].

VALDMAN, Albert. (project director). English – Haitian Creole Bilingual Dictionary. Volume II (of the “DICO Project”). Indiana University. Native speakers editing team: Emmanuel W. Védrine, Frenand LégerJacques Pierre, and Nicolas André.
---. (project director). Haitian Creole-English Bilingual Dictionary. (Vol. I) Indiana University-Creole Institute. Volume I (of the “DICO Project”). Indiana University. Native speakers editing team: Emmanuel W. Védrine, Frenand LégerJacques Pierre, and Nicolas André. -- Selected Bibliography for the Indiana University- Creole Institute for the “DICO Project”  (VOLUMES I & II), Albert VALDMAN, project Director and Editor • Vol. I:  Haitian Creole – English Bilingual Dictionary. 2007. 781 + xxxiv pages (book format). ISBN 0-929236-06-8. Publisher: Indiana University-Creole Institute • Project Director: Albert Valdman • Editors: Albert Valdman & Iskra Iskrova • Assistant Editors: Jacques Pierre & Nicolas André • Editorial Assistants: Benjamin Hebblethwaite, David Levy, Emmanuel W. Védrine, Frenand Léger, Mary E. Fessner-Tarjanyi & Thomas E. Davies • Project Coordinator: • Research Assistants: Bruce Anderson, Rachel Anderson, Maria Kim, Don Reindl, David Rojas & Yseult Tomlinson • Clerical Assistants: Anupam Das, Jennifer Gerber, Helen Hathorn & Connie Phares. • NATIVE SPEAKERS EDITING TEAM: Emmanuel W. VédrineFrenand LégerJacques Pierre and Nicolas André.

VEDRINE, Emmanuel W. An Annotated Bibliography on Haitian Creole: a review of publications from colonial times to 2000. 700 p.
---. Agriculture and irrigation in Haiti : Agrikilti e irigasyon an Ayiti.
---. A Bibliography of Theses and Dissertations related to Haiti (2011-2020), and a Bibliography of Bachelor’s Theses of FLA  /Faculté de Linguistique Appliquée – State University of Haiti (compiled by Emmanuel W. Védrine,  Joseph Marcel Georges and Fessando Suffren).
---. Ayiti va bèl lè n va antere negativite yo : Haiti Will be beautiful when we bury the negativities.
---. Bibliographie Haïtienne et Indices Bibliographiques: Online General Bibliography Related to Haiti (compiled by E. W. Védrine and Francesca Palli).
---. Bilingual Education in Haiti: Theory and Practice | Edikasyon Bileng Ayiti: Teyori e Pratik.
---. Chanje mantalite pou ranvèse kondisyon povrete Ayiti : Changing mentality to curb poverty condition in Haiti.
---. Chatting on Bibliographies related to Haitian Creole. [Kozri sou koleksyon dokimantasyon sou kreyòl ayisyen].
---. Collection of Haitian Education Materials by Albert Valdman.
---. Dictionary of Haitian Creole Verbs and Idioms by Emmanuel W. Védrine and research on Haitian lexicology.
---. Essays’ model to help Haitian Students (high school and university level) with writing. [Modèl esè (disètasyon) pou ede etidyan ayisyen (nivo segondè / high school e inivèsitè) ak ekri • Modelo de ensayos para ayudar a los estudiantes haitianos (nivel secundario y universitario) con la escritura • Essays-Modell, um haitianischen Schülen (Hochschul – und Universitätniveau) beim Schreiben zu helfen].
---. Educational Resources and Orientation Training for Haitian Teachers. Summary • Rezime • Sommaire •  Resumen • Zusammenfassung.
---. Estrateji pou devlope wout Ayiti : Strategies to develop roads in Haiti.
---. Geography, Enivironment, Flora & Fauna : Jewografi, Anviwonnman, Flòr & Fòn. [Teaching materials in Haitian Creole, English & for Haitian Bilingual Programs].
---. Gramè Kreyòl Védrine. Boston: E. W. Védrine Creole Project. 354 pages.
---. Haitian Creole Database: Haïti Progrès. [Edited lexical data base model : Modèl bankdone leksikal tou edite : Modèle de banque de données lexicales éditées].
---. Haitian Creole Database: Kri pou liberasyon”. [(Cry for liberation), a collection of poems in Haitian Creole].
---. Haitian Creole Database : Writings By Emanuel W. Védrine (Part I).
---. INSMINOGEC (Institution Mixte de la Nouvelle Génération des Cayes) – Teaching Materials for Haitian Bilingual Programs in Haiti (courtesy E. W. Védrine Creole Project.
---. Interview with André Vilaire Chéry. [On the evolution of Haitian Creole, post dechoukay or after February 7, 1986]. Emmanuel W. Védrine. Indiana University–Creole Institute.  December 1999. / Yon Entèvyou ak Vilaire Chéry nan kad rechèch li sou yon envantè mo ak espresyon li dokimantè nan konjonkti politik Ayiti a, soti 7 fevriye 1986 pou rive nan lan 2000]. Publication: Dictionnaire de l’évolution du français en Haïti (dans le discours politique, économique et social du 7 fev. 1986 à nos jours), Tome I, II.
---. Irrigation techniques to help Haiti : Teknik irigasyon pou ede Ayiti.
---. Jojo’s Guesthouse in Curacao : an interview with the owner (Josias Joseph).
---. Kèk tèm nan Sezon sechrès Ayiti pou disètasyon : Some themes in (the novel) Sezon sechrès Ayiti for essays.
---. Lang nan peyi Tonton Sam : Languages in the United States.
---. Modèl lekòl pare solèy, pare lapli ki ka konstwi tout kote Ayiti.
---. New Words and Idioms entering Haitian Creole : Mo Nouvo ak Espresyon ki antre nan kreyòl. [Text with translation in : Tèks ak tradiksyon an • Deutsch (alman) • English • Español • Français • Kreyòl].
---. Online Educational Resources for Haitian Teachers, Students, Schools in Haiti and in Diaspora
[Resous Edikasyonèl an Liy pou Anseyan Ayisyen, Elèv, Lekòl an Ayiti e nan Dyaspora]. Summary in : Rezime an: Deutsch • Español • Français • Kreyòl • Papiamento.
---. Open your eyes, Haitians! : Ouvè je w, Ayisyen!
---. Petit lexique du créole haïtien. Orèsjozèf Publications. 1995. 87 p. [historical linguistics / étude diachronique].
---. Retorik an kreyòl Ayisyen, tèks: Rat konnen, chat konnen, barik mantèg la sou siveyans.
---. Sezon Sechrès Ayiti: Questions on the 10 (ten) chapters  | Kesyon sou 10 (dis) chapit yo | Preguntas sobre los 10 (diez) capítulos).
---. Techniques to formulate a research topic for dissertation and bibliographic orientation: Teknik pou fòmile yon sijè rechèch pou tèz, e oryantasyon bibliyografik.
---. Ten gifts for all Haitians : Dis kado pou tout Ayisyen.
---. Thirteen (13) important points to walk on the road of success: Trèz (13) pwen enpòtan pou mache nan wout siksè.
---. Twenty points in our resolution for 2023: Ven pwen nan rezolisyon nou pou 2023.
---. Welcome to L’Asile (Lazil), a commune in Haiti: Byenveni nan Lazil, yon komin Ayiti.
---. 75 Seventy-five Years of Research & Publications on Haitian Creole (Kreyol).
---. 30 Thirty Years of Research and Publications related to Haiti, Haitian Diaspora, and Haitian Creole : 30 Trant Ane Rechèch & Piblikasyon ki an rapò ak Ayiti, Dyaspora Ayisyen, e Kreyòl.

Research Note

• Bilingual education (in Haitian Creole / Kreyol - French, Creole – English) : Edikasyon bileng (an kreyòl ayisyen – fransè – anglè) • Creole linguistics: Lengwistik kreyòl • Creole literacy projects : Pwojè alfabetizasyon kreyòl • Creole philology: Filoloji kreyòl • Database in Haitian Creole : Bank done an kreyòl ayisyen • Dictionaries on Haitian Creole : Diksyonè sou kreyòl ayisyen • Dictionary and glossary projects : Pwojè diksyonè e leksik • Documents for training sessions for Haitian lexicographers : Dokiman pou fè seyans fòmasyon pou leksikograf ayisyen • Educational materials in English and Haitian Creole for schools in Haiti : Materyèl edikatif an anglè e an kreyòl ayisyen pou lekòl Ayiti • Educational materials for Haitian teachers’ training : Materyèl edikatif pou fòmasyon anseyan ayisyen • Educational resources, training and orientation sessions for Haitian teachers : Resous edikatif, trening e seyans oryantasyon pou anseyan ayisyen • French based Creoles : Kreyòl a baz fransè • Haitian Creole lexicon : Leksik kreyòl ayisyen • Haiti, Linguistic planning (amenagement linguistique) : Ayiti, amenajman lengwistik • History of the Haitian Bilingual Programs (in Massachusetts /Boston, the United States : Istwa Pwogram Bileng Ayisyen nan Massachusetts /Boston, Etazini • Materials for Long distance tutoring for learners of Haitian Creole : Materyèl pou bay leson patikilye long distans pou moun k ap aprann kreyòl ayisyen • Orientating Haitian teachers : Oryante anseyan ayisyen • Research on Haitian Creole Lexicology: Rechèch sou leksikoloji kreyòl ayisyen • Seminars for Haitian Teachers on Teaching Materials : Seminè sou materyèl didaktik / pedagojik pou anseyan ayisyen • Stragies to develop Teaching Material Models in Haitian Creole (Kreyòl) : Estrateji pou devlope modèl materyèl didaktik / pedagojik an kreyòl ayisyen • Teaching Materials for Haitian Bilingual Programs : Materyèl didaktik /pedagojik pou Pwogram Bileng Ayisyen • Teaching Materials in Haitian Creole (Kreyòl) for learners of the language (beginning, intermediate and advance level) : Materyèl didaktik /pedagojik an kreyòl ayisyen pou moun k ap aprann lang nan (nivo entwodiksyon, entèmedyè e avanse).

* * *

Courtesy: Koutwazi
E. W. Védrine Creole Project, Inc. (1992)
Boston, Massachusetts. USA

*

 Viré monté