Ti-Châles épi Ti-Chabin
                Ti-Châles. — Ti-Chabin, vini 
                  pou raconté moin ça la Cigal' 
                  té ka fait pendant lé six mois 
                  i ka fait chaud. 
                 Ti-Chabin. — Eh bien manzell' 
                    Cigal' pendant lé six mois 
                    i té ka fait chaud, manzell' té 
                    ka chanter, manzell' té ka danser, 
                    dans toutt' surprise partie 
                    cé té li min-me. Tous lé 
                    souè foc manzell' té dans 
                    an brin-nin ; épi toutt' la jounin 
                    manzell' té au lit lé quatt' 
                    fè en lè ka dômi. Pas min-me 
                    en ti pull', ni an ti chaussette 
                    i pas songé tricoter. Quand 
                    fouédi-a rivé manzè Cigal' 
                    senti la faim môder l'estomaci
                    ;  
                    Mistral coummencer souffler 
                    en lè touèle-i. Manzell' 
                    dit : Saint Joseph, Saint Antoine 
ça moin kaï fait, pas ni 
  ayen bô caze. 
                 An l'idée dit-ï aller ouè bô 
                    caze man fon-mi, cé la qui ni 
                    bon la vie, toutt' cave-li bien 
                    rempli. 
                 Manzell' fait signe la croix, 
                    i pâti caze fon-mi. Quand-i rivé 
                    i fouappé : to-to-to ; fonmie 
                    lévé doubout épi i mandé
                    :  
                    Ça qui là ? Mi, pésonne 
                    pôcô coummencé vini fait 
                    moin !... Attention moin pas 
                    traiter cô zott' ba-zott', con 
                    rouè jou pôcô min-me rouvè-a, 
                    Alloss manzell' dit : Cé Cigal 
                  man fon-mie. 
                 La pôte-la rouvè claou, claou 
                    claou. Man fon-mie sôti i gadé 
                    Cigal i dit-i con ça : Ça 
                    ou lé ? Ça-ou vini chèché 
                    ici-a ? tiré cô-ou, doucinèse 
                    Cigal répon-ne : Moin vini ouè 
                    si ou lé ren-n moin an ti sèvice. 
                    Sèvice ! dit man fon-mie, 
                    coumment ou pas save qui 
                    ren-ne sèvice ka baïlle mal 
                    dos ? Cigal insisté : Bô kaïe 
                    ka crié famine alloss moin vini 
                    rouè si ou ka prété moin ti 
                    brin manger pou moin tchimbé 
                    l'an-main pendant l'hivè, 
                    quand l'été kaï rivé moin kai 
                    travaill' pou moin ren-ne-ou 
                    tout' ça et min-me pliss encô. 
« Fon-mie ain-min travaill', ainmain 
  fait provision, mé i pas 
  ain-min préter » i toizé manzell'- 
  a, i gâdé-i du haut en 
  bas, épi i dit con ça : pendant 
  i té ka fait chaud, ô là ou té 
  yé ? Ça ou té ka fait ? Cigal' 
  répon-ne quand-i té ka fait 
  chaud la vie-a té belle moin 
  té ka chanté, dansé, moin té 
  ka divèti cô moin, moin à lâge 
  pou moin an-musé cô moin, 
  moin ka pofiter. 
                « En bas la tè pa ni chouval 
                    bois ». Messiés-dames ; 
                    cé parole-a qui té longue ; 
                    Man fon-mie qui ja ni an manniè 
                    tra-la-la en coi, troussé 
                    lève'li i rimonté bô rôbe-li, i 
                    doubout en lè pouinte pied-i, i 
                    coummencé carré con an Matadô, 
                    i dit man-zell' con ça : 
                    Fen-me-la, gâdé-moin ti brin ; 
                    quand moin té ka fôcé, moin 
                    té ka sué ; moin té ka tiré con 
                    an chatt' dans an zaboca vett' 
                    ou té ka chanté ou té ka dansé, 
épi les copains et les copines, 
  cé té du fé en bas 
  soud gilet-ou, jôdi jou boudinou 
  ka gratté-ou, ou à sec, alloss 
  ou save moin là ; eh bein 
  brin-nin coupion-ou atchouellement. 
                 Ou ni ka aller frotter boudin- 
                  ou épi aller dômi. 
                « Quant ou ka dômi ou pas 
                    ka ni busoin manger ». Mi 
                    fen-me-la, tiré cô-ou bô caze 
                    moin-a, si ou pa vlé moin foutté- 
                    ou yan cout' cassole d'leau 
                    chaud ; sacré doucinèse. 
                    Mam-zell' ripati guiol sec épi 
                    la peau boudin-i ka collé en 
                    dos-i tout' déçue et tout' rhonte 
                    con an ti chien la tcheu 
                  coupée. 
                 Dépi jou ta la i appren-ne 
                    qui (ni an jou pou chanter, an 
                    jou pou danser, on jou pou 
                    fait la fête épi lé copains et 
                    lé copines , mé avant tout « ni 
                    an temps pou travailler et économiser 
» pou lé jou mauvais»). 
                 Ti-Châles. — Ça-ou dit-a cé 
ça compè, et bien qui ça pas 
  passer à caze nous, moin couè 
  qui nous en tirer an bon luçon. 
                 Ti-Chabin. — Ah ! compè ! 
                    Si moin dit-ou ça, cé ça, et ou 
                    con-naitt' ti provèbe créole-a 
« Çompter assou can-nari lé 
  zott' ou dômi sans souper ». 
                                   |