AUJOURD'HUI DIMANCHE
Hebdomadaire chrétien de la Martinique
N°508 14 mai 1972

Cygale
Cigale, Costa Rica. © Riccardo Oggioni

Ti-Châles épi Ti-Chabin

Ti-Châles. — Ti-Chabin, vini
pou raconté moin ça la Cigal'
té ka fait pendant lé six mois
i ka fait chaud.

Ti-Chabin. — Eh bien manzell'
Cigal' pendant lé six mois
i té ka fait chaud, manzell' té
ka chanter, manzell' té ka danser,
dans toutt' surprise partie
cé té li min-me. Tous lé
souè foc manzell' té dans
an brin-nin ; épi toutt' la jounin
manzell' té au lit lé quatt'
fè en lè ka dômi. Pas min-me
en ti pull', ni an ti chaussette
i pas songé tricoter. Quand
fouédi-a rivé manzè Cigal'
senti la faim môder l'estomaci ;
Mistral coummencer souffler
en lè touèle-i. Manzell'
dit : Saint Joseph, Saint Antoine
ça moin kaï fait, pas ni
ayen bô caze.

An l'idée dit-ï aller ouè bô
caze man fon-mi, cé la qui ni
bon la vie, toutt' cave-li bien
rempli.

Manzell' fait signe la croix,
i pâti caze fon-mi. Quand-i rivé
i fouappé : to-to-to ; fonmie
lévé doubout épi i mandé :
Ça qui là ? Mi, pésonne
pôcô coummencé vini fait
moin !... Attention moin pas
traiter cô zott' ba-zott', con
rouè jou pôcô min-me rouvè-a,
Alloss manzell' dit : Cé Cigal
man fon-mie.

La pôte-la rouvè claou, claou
claou. Man fon-mie sôti i gadé
Cigal i dit-i con ça : Ça
ou lé ? Ça-ou vini chèché
ici-a ? tiré cô-ou, doucinèse
Cigal répon-ne : Moin vini ouè
si ou lé ren-n moin an ti sèvice.
Sèvice ! dit man fon-mie,
coumment ou pas save qui
ren-ne sèvice ka baïlle mal
dos ? Cigal insisté : Bô kaïe
ka crié famine alloss moin vini
rouè si ou ka prété moin ti
brin manger pou moin tchimbé
l'an-main pendant l'hivè,
quand l'été kaï rivé moin kai
travaill' pou moin ren-ne-ou
tout' ça et min-me pliss encô.
« Fon-mie ain-min travaill', ainmain
fait provision, mé i pas
ain-min préter » i toizé manzell'-
a, i gâdé-i du haut en
bas, épi i dit con ça : pendant
i té ka fait chaud, ô là ou té
yé ? Ça ou té ka fait ? Cigal'
répon-ne quand-i té ka fait
chaud la vie-a té belle moin
té ka chanté, dansé, moin té
ka divèti cô moin, moin à lâge
pou moin an-musé cô moin,
moin ka pofiter.

« En bas la tè pa ni chouval
bois ». Messiés-dames ;
cé parole-a qui té longue ;
Man fon-mie qui ja ni an manniè
tra-la-la en coi, troussé
lève'li i rimonté bô rôbe-li, i
doubout en lè pouinte pied-i, i
coummencé carré con an Matadô,
i dit man-zell' con ça :
Fen-me-la, gâdé-moin ti brin ;
quand moin té ka fôcé, moin
té ka sué ; moin té ka tiré con
an chatt' dans an zaboca vett'
ou té ka chanté ou té ka dansé,
épi les copains et les copines,
cé té du fé en bas
soud gilet-ou, jôdi jou boudinou
ka gratté-ou, ou à sec, alloss
ou save moin là ; eh bein
brin-nin coupion-ou atchouellement.

Ou ni ka aller frotter boudin-
ou épi aller dômi.

« Quant ou ka dômi ou pas
ka ni busoin manger ». Mi
fen-me-la, tiré cô-ou bô caze
moin-a, si ou pa vlé moin foutté-
ou yan cout' cassole d'leau
chaud ; sacré doucinèse.
Mam-zell' ripati guiol sec épi
la peau boudin-i ka collé en
dos-i tout' déçue et tout' rhonte
con an ti chien la tcheu
coupée.

Dépi jou ta la i appren-ne
qui (ni an jou pou chanter, an
jou pou danser, on jou pou
fait la fête épi lé copains et
lé copines , mé avant tout « ni
an temps pou travailler et économiser
» pou lé jou mauvais»).

Ti-Châles. — Ça-ou dit-a cé
ça compè, et bien qui ça pas
passer à caze nous, moin couè
qui nous en tirer an bon luçon.

Ti-Chabin. — Ah ! compè !
Si moin dit-ou ça, cé ça, et ou
con-naitt' ti provèbe créole-a
« Çompter assou can-nari lé
zott' ou dômi sans souper ».
 

  Ti-Châles épi Ti-Chabin 1